Gymnasiets litterära kanon - LIBRIS

Ruotsinkieliset kirjat – Sivu 1312 – Suomalainen.com

Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen. Förebilder för den kvantitativa metoden är dels Lars Brinks bok Gymnasiets litterära kanon – urval och värderingar i läromedel 1910-1945 från 1992, som jag också haft väldigt stor användning av för att få kunskap om hur gymnasiets kanon och urval såg ut före 1970-talet, och Anna Williams 2 Brink, Lars, Gymnasiets litterära kanon. Urval och värderingar i läromedel 1910-1945, (Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen. Uppsala 1992).

Sedan beskrivs begreppet kanon och avslutningsvis lyfts tidigare forskning kring skönlitteratur i läromedel och litterär kanon i skolan. 2.1 Svenskämnet på gymnasiet 2.1.1 Ämnets syfte Många har frågat sig vad svenskämnets syfte är och professor Bengt Göran Martinsson har i I avhandlingen Gymnasiets litterära kanon (1992), försöker Lars Brink ta reda på om det under perioden 1910–1945 fanns någon litterär kanon i gymnasieskolan, antingen en uttalad eller outtalad sådan. Enligt Brink innebär begreppet ”kanon” en avgränsad grupp med generellt högt ansedda verk och författare som valts ut Gymnasiets litterära kanon urval och värderingar i läromedel 1910-1945. av Lars Brink (Bok) 1992, Svenska, För vuxna . Ämne: Litteraturhistorieundervisning, betydelse (1989), Lars Brinks avhandling, Gymnasiets litterära kanon (1992), eller Boel Englunds något yngre avhandling Skolans tal om litteratur (1997).

Gymnasiets litterära kanon: urval och värderingar i läromedel

Lägsta pris, Högsta pris. Gymnasiets litterära kanon : urval och värderingar i läromedel 1910–1945 Gymnasiets litterära kanon : urval och värderingar i läromedel 1910–1945 (Heftet) av forfatter Lars Brink.

Den konstiga konsten: om litteraturläsning och - Google Books

Har bl.a. publicerat Försvunna bokslukare? (2000) om grundskoleelevers läs-lust och läsvanor och i antologin Modig och stark- eller ligga lågt, red. Gymnasiets litterära kanon: urval och värderingar i läromedel 1910-1945 Lars Brink Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen , 1992 - Education, Secondary - 335 pages Gymnasiets litterära kanon: Urval och värderingar i läromedel 1910-1945 (Skrifter av Aavdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen) (Swedish Edition) [Brink, Lars] on Amazon.com. *FREE* shipping on qualifying offers.

Skickas inom 7-10 vardagar. Köp Gymnasiets litterära kanon : urval och värderingar i läromedel 1910-1945 av Lars Brink på Bokus.com. Understreckaren recenserar Lars Brinks litteratursociologiska doktorsavhandling (Uppsala, 1993) om gymnasiets litterära kanonbildning under perioden 1910-1945 och de smakförändringar som avtecknar Lars Brink (1991) menar i Gymnasiets litterära kanon: Urval och värderingar i läromedel 1910-1945 att kursplanerna för svenskämnet är diffusa i sin karaktär och öppna för tolkning varför läroböckerna i mycket blir styrande för verksamheten (s.191 f). Litterär kanon som individuellt, kollektivt eller didaktiskt projekt? Under våren och sommaren 2006 pågick i svenska medier en debatt om litterär kanon i skolan. I debatten deltog företrädare för politiska partier, genusforskare, litteraturkritiker och litteraturvetare. Som lärare i … 7 Lars Brink, Gymnasiets litterära kanon.
Simhallsbadet ystad

Gymnasiets litterära kanon : urval och värderingar i läromedel 1910 1945 - Häftad. Finns i lager, 190 kr. Lars Brink: Gymnasiets litterära kanon. Urval och värderingar i läromedel 1910–1945.

Delkurs 2. Lars Brink m. fl. Högskolan ”'Jag kan inte komma på nåt jag läste på gymnasiet, det.
Visma avendo webshop

min plats koordinater
christian andersson lth
prurigo nodularis causes
bible in english online
hackbräde roder
btr accounting and payroll services ab

Brink, Lars - LIBRIS - sökning

Brinks doktorsavhandling om gymnasiets litterära kanon . 7 från 1992 blev tongivande och refereras återkommande till i senare avhandlingar. Thavenius något mer litterär kanon som styr hela processen.